Varför repressalier mot visselblåsare är en stor sak
Hotet om repressalier är ett svart moln som hänger över huvudet på presumtiva visselblåsare. Oavsett om det bara är ett upplevt hot eller en faktisk sannolikhet kan rädslan för repressalier avgöra om en person rapporterar missförhållanden eller inte. Direktivet från 2019 visselblåsning direktiv från Europeiska unionen (EU) försöker mildra detta, men det återstår att se om det kan göra det effektivt i praktiken. För att bättre förstå hur och varför repressalier kan vara så allvarliga tar vi i denna artikel upp följande viktiga punkter:
- Viljan att slå larm;
- Rationalisering;
- Skydd för visselblåsare.
Viljan att slå larm
Rädsla för repressalier har en direkt inverkan på om en person är benägen att slå larm eller inte. I en studie av Khan et al. (2022) konstaterades att närvaron av ett upplevt hot om repressalier faktiskt kan minska individers önskan att blåsa i visselpipan. Framträdande rädslor som de fann rapporterades vara "påtryckningar från kamrater" och "verbala trakasserier eller hotelser".
Enligt studien verkar hotet om repressalier minska något ju allvarligare förseelsen i fråga är. Detta innebär att om människor är rädda är det inte troligt att de rapporterar små fall av oegentligheter. Problemet är att dessa små frågor alltid kan förvandlas till stora. Det är därför som tidig riskhantering genom implementering av ett robust visselblåsarsystem lönar sig.
Rationalisering
Rationalisering kan spela en avgörande roll i denna process. Den övertalar den som observerar ett missförhållande att vara uppmärksam på repressalier och reglerar sambandet mellan hur allvarlig överträdelsen är och avsikten att slå larm. Khan et al (2022) förklarar att rationalisering kan minimera den upplevda effekten av hot om visselblåsning. Detta kan ske i form av stöd från kollegor, tillgång till anonym rapportering eller andra typer av rättsligt skydd.
Dessutom förklarar studien att genom rationalisering kan visselblåsaren bättre undersöka de möjliga konsekvenserna av att tala ut och öka känslan av att ett missförhållande verkligen har inträffat (motsatsen till avsiktlig blindhet där legitima farhågor ignoreras). Detta ökar viljan att berätta, vilket gör det möjligt för organisationen att ta itu med problemområdet.
Skydd för visselblåsare
Trots det breda tillämpningsområdet för EU-direktivet gällande visselblåsning (2019), finns det vissa fall där personer som kanske vill tala ut inte är skyddade. Dessa inkluderar sekretessbelagd information, juridiska och medicinska privilegier, sekretess för rättsliga överläggningar och regler om straffrättsligt förfarande. Sekretessbelagda uppgifter avser särskilt viktiga säkerhetsfrågor som rör stater snarare än privata företag.
Problemet med detta är att potentiella visselblåsare måste göras medvetna om dessa undantag innan de rapporterar. Arbetsgivarna är skyldiga att göra sådan information tydlig och lättillgänglig. Om detta inte är fallet kan enskilda personer hamna i svåra situationer utan rättsligt skydd. Repressalier skulle då vara fritt fram.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att även om EU-direktivet (2019) i hög grad minskar risken för repressalier, kan rädslan för sådana åtgärder fortfarande hindra människor från att tala om vad de tycker. Rationalisering kan ha en positiv effekt på denna omständighet genom att övertyga vittnen om fördelarna med att rapportera och minimera de kostnader som är förknippade med detta. Slutligen finns det undantag inom direktivets tillämpningsområde som kan göra vissa personer sårbara. I detta fall måste man lägga tonvikten på att sprida kunskap om vad dessa undantag är, för att förhindra att människor blir sårbara eller belastar sig själva.
För den nyfikne läsaren har vi också skapat en annan bloggpost Fyra fördelar med visselblåsning för organisationer som belyser vikten av att tillåta och uppmuntra visselblåsning, sett ur en chefs synvinkel.
Läs mer:
Khan J, Saeed I, Zada M, Ali A, Contreras-Barraza N, Salazar-Sepúlveda G, Vega-Muñoz A (2022) "Examining visselblåsning Intention: Inverkan av rationalisering på felaktigheter och hot om vedergällning. Internationell tidskrift för miljöforskning och folkhälsa. 19(3), 1752-.
Saloranta, J (2021) "EU:s direktiv visselblåsning : En möjlighet att (operationalisera) klagomålsmekanismer för mänskliga rättigheter i företag? European Business Organization Law Review. 22(4), 753-780.
