Incitament att ta till sig visselblåsning
I denna artikel kommer frågan om att uppmuntra anställda att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen att diskuteras. visselblåsning Trots att det finns omfattande akademisk forskning och otaliga rapporter som visar på fördelarna med att rapportera på arbetsplatsen har fortfarande rapportering en negativ klang, vilket gör det svårt att motivera både organisationer och anställda att anamma denna praxis. fördelar.
Varför anställda tvekar
Anställda kan vara särskilt tveksamma till att rapportera oegentligheter på grund av de höga personliga kostnader som är förknippade med detta. Många är rädda för repressalier, svartlistning i branschen och att deras relationer med kollegor ska skadas. Detta är ett särskilt problem när anonyma rapporteringskanaler inte är ett alternativ, eller när det finns en negativ kultur kring visselblåsning. Uppfattningen att anonyma rapporteringsalternativ leder till fler oseriösa klagomål är ogrundad, men finns ändå kvar. Detta hindrar företag från att proaktivt hantera sina risker och minskar sannolikheten för att anställda ska känna sig trygga med att rapportera missförhållanden som de bevittnat.
Vad kan göras för att överbrygga denna klyfta?
Ett uppenbart incitament för att uppmuntra anställda att rapportera oegentligheter är bonusar. Detta är vanlig praxis i USA enligt Dodd-Frank Act, och kan göras i enlighet med storleken på de böter som är förknippade med överträdelsen. Detta kan vara särskilt fördelaktigt i miljöer där det är svårt att uppnå sekretess och de anställda är rädda för repressalier. Trots farhågorna om ett ökat antal falska rapporter överväger inte risken för sådana rapporter kostnaderna, för att inte tala om att effektiva visselblåsningssystem bör innehålla mekanismer som syftar till att bedöma rapporternas giltighet. Även om tanken på en ersättning för visselblåsning kan verka tilltalande, kommer det dock inte att förhindra att de som träder fram drabbas av repressalier, svartlistning i branschen och andra negativa konsekvenser.
Ur organisatorisk synvinkel finns det också ett incitament att se visselblåsning som en tillgång snarare än en nackdel. Ökad egenkontroll bidrar till att undvika negativ uppmärksamhet från allmänheten och sanktioner från myndigheter. När organisationer själva kan upptäcka oegentligheter och därmed rapportera till relevanta tillsynsmyndigheter tenderar sanktionerna att bli mildare. Dessutom kan visselblåsning också fungera som en förebyggande åtgärd genom att sprida nolltolerans mot korruption. Att eliminera korruption snarare än visselblåsning bör därför betraktas som en första prioritet.
Sammanfattningsvis kan anställda uppmuntras att rapportera oegentligheter genom bonusar, men också genom en företagskultur där rapportering av oegentligheter uppmuntras snarare än fruktas. Detta är ett viktigt steg för organisationer som vill optimera sin riskhanteringsstrategi och komma till rätta med problem i ett tidigt skede. Att se till att din organisation har en effektiv visselblåsningslösning, inklusive garantier om konfidentialitet och möjlighet att rapportera anonymt, kan bidra mycket till att medarbetarna känner sig trygga med att berätta.
Läs mer:
Teichmann F & Falker MC (2021) "Offentlig upphandling och korruption under Covid-19: egenkontroll och visselblåsning incitament efter Srebrena Malina. SEER. 24. 181-206. 10.5771/1435-2869-2021-2-181.
