Förändringens vind: direktivet om skydd av visselblåsare
I oktober 2019 antog EU det efterlängtade direktivet om skydd för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten (nedan kallat direktivet eller direktivet om skydd för visselblåsare). Direktivet är EU:s första horisontella lagstiftning om skydd av visselblåsare. Syftet med direktivet är att förbättra tillämpningen av EU-lagstiftningen genom att använda visselblåsare på särskilda intresseområden där bristande tillämpning och överträdelser har konstaterats kunna leda till allvarlig skada för allmänintresset. För närvarande diskuteras två sätt att genomföra direktivet i medlemsstaterna. Ett förslag är ett "1:1 genomförande". Den nationella lagstiftaren skulle i princip kopiera och klistra in direktivets materiella tillämpningsområde. Det andra sättet är att utvidga tillämpningsområdet generellt till att omfatta alla lagöverträdelser, vilket jag starkt uppmuntrar medlemsstaterna att följa.
Direktivet innehåller en bred definition av visselblåsare, som sträcker sig från arbetstagare och offentliganställda till entreprenörer och praktikanter. Visselblåsarens personliga motiv får inte beaktas, utan endast den rimliga tron att den rapporterade informationen var sann vid tidpunkten för rapporteringen. När definitionen är uppfylld bör visselblåsaren respektera kanalerna för avslöjande. Visselblåsaren kan rapportera antingen internt eller till de behöriga myndigheterna, utan skyldighet att först rapportera internt. Direktivet uppmuntrar fortfarande till intern rapportering. Det bör noteras att offentliga eller privata institutioner bör inrätta interna rapporteringsmekanismer. För detta ändamål innehåller direktivet detaljerade bestämmelser om hur dessa interna rapporteringsmekanismer ska fungera. Samma sak gäller för de behöriga myndigheterna. Att rapportera direkt till allmänheten (via media eller andra plattformar) är den sista lösningen för visselblåsaren.
Direktivet ger visselblåsaren skydd inom civilrätt, förvaltningsrätt, arbetsrätt och straffrätt. Visselblåsaren bör skyddas mot alla typer av repressalier på arbetsplatsen. Trots direktivets betydelse finns det flera frågor som inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt. För det första berör direktivet inte frågorna om anonymitet och ekonomiska belöningar. Dessa två komponenter är viktiga delar av skyddet för visselblåsare om de tillämpas korrekt. För det andra tar direktivet inte hänsyn till inrättandet av ett EU-kontor för skydd av visselblåsare, som ska ansvara för att samordna genomförandet av direktivet och vara en referenspunkt för varje förvirrad visselblåsare. Slutligen krävs det enligt direktivet att visselblåsaren inte begår ett självständig brott vid den tidpunkt då han eller hon får informationen. Det är inte säkert vad detta begrepp är och hur det ska tillämpas, vilket försätter visselblåsaren i en svag ställning eftersom han eller hon inte vet om ett brott har begåtts eller inte.
Införlivandet av direktivet går ganska långsamt. Enligt EU visselblåsning Monitor har ingen av medlemsstaterna helt införlivat direktivet. Tidsfristen för införlivandet var den 21 december 2021. Tyvärr är medlemsstaterna långsamma i denna process. Trots detta visar direktivet på en kulturförändring i EU gentemot visselblåsare. En känslig figur för några år sedan med nästan inget skydd, är visselblåsaren nu skyddad enligt EU-lagstiftningen. Denna kulturförändring bör visa sig genom att man antar visselblåsning strukturer och skyddar visselblåsare när det behövs.
